Sjöfrakt – LCL-verksamhetsguide

1. Driftsprocess för container LCL-företagsbokning

(1) Avsändaren faxar fraktsedeln till NVOCC, och fraktsedeln måste ange: avsändare, mottagare, anmälan, specifik destinationshamn, antal kollin, bruttovikt, storlek, fraktvillkor (förbetalt, betalt vid leverans, tredjepartsbetalning), samt varornas namn, leveransdatum och andra krav.

(2) NVOCC fördelar fartyget enligt kraven i avsändarens konossement och skickar ett fartygstilldelningsmeddelande till avsändaren, det vill säga ett leveransmeddelande. Fartygstilldelningsmeddelandet ska ange fartygets namn, resenummer, konossementsnummer, leveransadress, kontaktnummer, kontaktperson, senaste leveranstid och tidpunkt för ankomst till hamn, och kräver att avsändaren levererar varorna enligt den information som lämnats. Anlände före leveranstiden.

(3) Tulldeklaration.

(4) NVOCC faxar bekräftelsen på konossementet till avsändaren, och avsändaren ombeds bekräfta returen före avsändning, annars kan det påverka det normala utfärdandet av konossementet. Efter avsegling kommer NVOCC att utfärda konossementet inom en arbetsdag efter att ha mottagit bekräftelsen på avsändarens konossement och betala relevanta avgifter.

(5) Efter att varorna har avsänts bör NVOCC förse avsändaren med information från destinationshamnmyndigheten och information om förhandstilldelning inför andra resor, och avsändaren kan kontakta destinationshamnen för tullklarering och leverans av varor enligt relevant information.

2. Problem som måste uppmärksammas i LCL

1) LCL-last kan generellt sett inte ange ett specifikt rederi

2) LCL-konossementet är i allmänhet ett speditionskonossement (housc B/L)

3) Faktureringsproblem för LCL-frakt
Faktureringen av LCL-gods beräknas utifrån godsets vikt och storlek. När godset levereras till det lager som speditören anvisat för lagring, kommer lagret vanligtvis att mäta om, och den ommätta storleken och vikten kommer att användas som debiteringsstandard.

nyheter10

3. Skillnaden mellan sjöfraktskonossement och speditionskonossement

Engelska för oceankonossement är master (eller ocean- eller liner-) lastningsbevis, kallat MB/L, vilket utfärdas av rederiet. Engelska för speditionskonossement är house (eller NVOCC) lastningsbevis, kallat HB/L, vilket utfärdas av speditionsföretaget.

4. Skillnaden mellan FCL-konossement och LCL-konossement

Både FCL och LCL har de grundläggande attributen hos konossementet, såsom funktionen för lastmottagning, bevis på transportavtal och äganderättsbevis. Skillnaden mellan de två är följande.

1) Olika typer av konossement

Vid frakt av FCL sjövägen kan avsändaren begära MB/L (sjökonossement), fartygsägarens sedel, eller HB/L (speditionskonossement), fraktkonossement, eller båda. Men för LCL sjövägen kan avsändaren få fraktsedeln.

2) Överföringsmetoden är annorlunda

De viktigaste transportmetoderna för sjöcontainerlast är:

(1) FCL-FCL (full container delivery, full container connection, kallad FCL). Frakt av FCL har i princip denna form. Denna överföringsmetod är den vanligaste och mest effektiva.

(2) LCL-LCL (LCL-leverans, uppackningsförbindelse, kallad LCL). Frakt av LCL sker i princip på detta sätt. Avsändaren levererar varorna till LCL-företaget (konsolidatorn) i form av bulklast (LCL), och LCL-företaget ansvarar för packningen; LCL-företagets dagliga hamnagent ansvarar för uppackning och lossning, och sedan i form av bulklast till den slutliga mottagaren.

(3) FCL-LCL (full container delivery, unpacking connection, kallad FCL). Till exempel har en avsändare ett parti gods som räcker till en container, men detta parti gods kommer att distribueras till flera olika mottagare efter ankomst till destinationshamnen. Vid denna tidpunkt kan det konsändas i form av FCL-LCL. Avsändaren levererar godset till transportören i form av fulla containrar, och sedan utfärdar transportören eller speditionsföretaget flera separata eller små beställningar enligt olika mottagare; transportörens eller speditionsföretagets destinationshamnagent ansvarar för att packa upp, lossa godset, dela upp godset enligt olika mottagare och sedan överlämna det till den slutliga mottagaren i form av bulklast. Denna metod är tillämplig på en avsändare som motsvarar flera mottagare.

(4) LCL-FCL (LCL-leverans, FCL-leverans, kallad LCL-leverans). Flera avsändare överlämnar varorna till transportören i form av bulklast, och transportören eller speditionsföretaget samlar ihop varorna från samma mottagare och monterar dem i fulla containrar; formuläret överlämnas till slutmottagaren. Denna metod används för flera avsändare motsvarande två mottagare.

FCL-FCL (full-to-full) eller CY-CY (site-to-site) anges vanligtvis på FCL-rederiets faktura eller fraktsedel, och CY är den plats där FCL hanteras, överlämnas, lagras och förvaras.

LCL-LCL (consolidation to consolidation) eller CFS-CFS (station-to-station) anges vanligtvis på LCL-fraktsedeln. CFS hanterar LCL-gods, inklusive LCL, packning, uppackning och sortering, överlämningsplatsen.

3) Betygens betydelse är olika

Fraktmärket för den fulla containern är relativt mindre viktigt och nödvändigt, eftersom hela transport- och överlämningsprocessen är baserad på containern, och det sker ingen uppackning eller distribution mitt i processen. Naturligtvis är detta relativt till de parter som är involverade i logistikprocessen. Huruvida den slutliga mottagaren bryr sig om fraktmärket har ingenting med logistik att göra.

LCL-märket är mycket viktigt eftersom varor från många olika transportörer delar en container, och varorna blandas. Varorna måste kunna särskiljas med hjälp av fraktmärken.


Publiceringstid: 7 juni 2023